Smittad?
DU HAR FÅTT MALARIA!
Över stora delar av world wide web slås man av denna befängda slogan när man sitter och slösurfar. Mestadels på aftonbladet.se. Men malaria, hur fan gick det till? Nog för att man slarvat med att skölja sina grönsaker då och då för att istället bara sätta på kranen för att det ska se bra ut, men är det verkligen ett befogat straff? Eller kan det ha varit i höstas när jag sökte vård för att jag hade brutala andningssvårigheter och föll ihop ibland när jag skulle resa mig? Kommer nämligen ihåg att det satt en jävligt suspekt kille i väntrummet på Lindome vårdcentral. Det sjukaste var att han hade ett specialrum med en glaslucka mellan honom och omvärlden, dessutom krävde han mig på 120:- för besöket.
Efter diverse forskning så visade det sig att detta med malarian bara var en kampanj och att jag inte var smittad på riktigt. Jävligt kul att driva med folks hypokondriska tvångstankar. Lika roligt som när man får hem ett brev om att ens sexpartner testat positivt för klamydia. Det är en jävla ångest innan man rett ut den skiten och det är inget som man bör skämta om. Speciellt inte eftersom klamydia är en riktig jävel på att lista ut otrohet. Vad hände med privatliv?
Personligen så är jag positiv till välgörenhet och att bidra med det lilla. Tro det eller ej så har jag spenderat 3 dagar på ett Estniskt barnhem och gjort en "dokumentär" om det hela. Men det är något vidrigt med dessa kampanjer. Bilder på svältande afrikaner och lusbetna hundar. Se till att printa in lite folkvett i skallen på befolkningen så kommer sådana här saker frivilligt. Sen kan man ju tycka att det finns nog så mycket trasighet i vårt samhälle som borde åtgärdas innan vi springer runt och verkar rediga på andra sidan jorden. Men det är klart. Det handlar ju mycket om att kunna sova gott om natten eller klappa sig själv på axel. Sen hur människor egentligen mår - det är ju inte mitt problem.
Privatliv och skitsnack
Det har sannerligen varit en händelserik och intensiv period det senaste. Ni vet i filmscener där folk har bra och dåliga nyheter och man väljer att börja med de dåliga? Jag är redo för de bra nyheterna nu. Ibland känns det som att hela världen hänger på ens axlar och sedan ruskar man på huvudet och inser att ens problem är småaktiga och betydelselösa för helheten.
Min nya hobby är att jobba varje dag som solen skiner eftersom jag inte vill ha hudcancer. Som belöning till mig själv för att jag orkar se på alla sommarklädda fleppon när jag själv går i basker, kängor och skyddsväst, är att boka lite resor. Idag bokade jag ytterligare en resa till London. Förövrigt så ska jag gå ordningsvaktsutbildning i maj, vilket ska bli jävligt tillfreds- ställande.
Nej gott folk, nu ska jag återgå till min Falcon Export som by the way smakar staketpiss.
In the end it does not even matter.
and i'm out.
Över stora delar av world wide web slås man av denna befängda slogan när man sitter och slösurfar. Mestadels på aftonbladet.se. Men malaria, hur fan gick det till? Nog för att man slarvat med att skölja sina grönsaker då och då för att istället bara sätta på kranen för att det ska se bra ut, men är det verkligen ett befogat straff? Eller kan det ha varit i höstas när jag sökte vård för att jag hade brutala andningssvårigheter och föll ihop ibland när jag skulle resa mig? Kommer nämligen ihåg att det satt en jävligt suspekt kille i väntrummet på Lindome vårdcentral. Det sjukaste var att han hade ett specialrum med en glaslucka mellan honom och omvärlden, dessutom krävde han mig på 120:- för besöket.
Efter diverse forskning så visade det sig att detta med malarian bara var en kampanj och att jag inte var smittad på riktigt. Jävligt kul att driva med folks hypokondriska tvångstankar. Lika roligt som när man får hem ett brev om att ens sexpartner testat positivt för klamydia. Det är en jävla ångest innan man rett ut den skiten och det är inget som man bör skämta om. Speciellt inte eftersom klamydia är en riktig jävel på att lista ut otrohet. Vad hände med privatliv?
Personligen så är jag positiv till välgörenhet och att bidra med det lilla. Tro det eller ej så har jag spenderat 3 dagar på ett Estniskt barnhem och gjort en "dokumentär" om det hela. Men det är något vidrigt med dessa kampanjer. Bilder på svältande afrikaner och lusbetna hundar. Se till att printa in lite folkvett i skallen på befolkningen så kommer sådana här saker frivilligt. Sen kan man ju tycka att det finns nog så mycket trasighet i vårt samhälle som borde åtgärdas innan vi springer runt och verkar rediga på andra sidan jorden. Men det är klart. Det handlar ju mycket om att kunna sova gott om natten eller klappa sig själv på axel. Sen hur människor egentligen mår - det är ju inte mitt problem.
Privatliv och skitsnack
Det har sannerligen varit en händelserik och intensiv period det senaste. Ni vet i filmscener där folk har bra och dåliga nyheter och man väljer att börja med de dåliga? Jag är redo för de bra nyheterna nu. Ibland känns det som att hela världen hänger på ens axlar och sedan ruskar man på huvudet och inser att ens problem är småaktiga och betydelselösa för helheten.
Min nya hobby är att jobba varje dag som solen skiner eftersom jag inte vill ha hudcancer. Som belöning till mig själv för att jag orkar se på alla sommarklädda fleppon när jag själv går i basker, kängor och skyddsväst, är att boka lite resor. Idag bokade jag ytterligare en resa till London. Förövrigt så ska jag gå ordningsvaktsutbildning i maj, vilket ska bli jävligt tillfreds- ställande.
Nej gott folk, nu ska jag återgå till min Falcon Export som by the way smakar staketpiss.
In the end it does not even matter.
and i'm out.
Cirkus
Vanligtvis så brukar jag njuta av att åka både till och från jobbet. Tanken på att ha en hel arbetsdag framför sig, ovetandes om vad som kommer ske, pirrar gott i systemet. Sen att få åka hem på kvällen efter att ha varit på jobbet i nästan 13 timmar är också ganska tillfredsställande. Sträckan som jag färdas i min bil för att komma från punkt A till punkt B är därmed viktig. Att bara sitta och köra, lyssna på musik betydligt högre än vad som är gynnande för hörseln och se vägen försvinna i backspegeln är harmoni.
Men sedan hände något. Den vackra naturen och annalkande våren hade förpestats med de osmakligaste av planscher. Cirkus Maximun är i "stan". Skjut mig.
Då undrar man ju genast vem i helvete det var som fixade layouten på deras planscher. Regnbågens alla färger och glitter i en salig blandning som skulle få vilken pårökt snorunge som helst att börja onanera till den vidriga färgkombon. Tydligen var begreppet "less is more" inget som nådde cirkusvärlden.
För att utveckla panikattacken kommer följande frågeställning upp i min trötta skalle. Hur kan man vilja betala pengar för att titta på freaks? Nog för att "svenska" cirkusar inte har så många skäggiga damer, men det har ju förekommit en och annan göbbe med mer eller mindre påtagliga defekter som får publiken att skratta. Trots att jag har en bonneuppfostran och att traktorer är mer förekommande än bilar så har jag lärt mig att man inte skrattar åt andras misär.
Och djuren då? Jordbruksverket har nyligen stiftat lagar som säger att en hund inte får vara ensam mer än 6 timmar i sträck per dag och en katt ska ha mänskligt umgänge minst 3x20 min per dag. Men att en elefant åker runt i en husvagn 365 dagar per år är inga problem. Det förstår ju varje svenne att det är hälsosamt och fullt naturligt.
Sen har jag aldrig fattat grejen med cirkusdirektörer. Feta och svettiga gubbar som klätt sig i någon slags maskeraddräkt som får deras torso att se ännu mer aptitsänkande ut. Hade det inte varit för att även direktörerna tillhör trailor-trashet och att det är fysiskt omöjligt för vagnar att ha källare så tror jag att man hade kunnat hitta både en och två familjer á la Amstetten i deras inventarier.
Som om inte min spysmak vore nog så börjar min hjärna frenetiskt att förpestas när tankarna flyter in på clowner. Det är ondskefulla varelser som aldrig någonsin varit roliga och som ser ut riktiga praktexempel på psyksjuka seriemördare. Filmen "DET" var nog inte så fel ute skulle jag tro.
This is just the walk before the run.
and i'm out.
Men sedan hände något. Den vackra naturen och annalkande våren hade förpestats med de osmakligaste av planscher. Cirkus Maximun är i "stan". Skjut mig.
Då undrar man ju genast vem i helvete det var som fixade layouten på deras planscher. Regnbågens alla färger och glitter i en salig blandning som skulle få vilken pårökt snorunge som helst att börja onanera till den vidriga färgkombon. Tydligen var begreppet "less is more" inget som nådde cirkusvärlden.
För att utveckla panikattacken kommer följande frågeställning upp i min trötta skalle. Hur kan man vilja betala pengar för att titta på freaks? Nog för att "svenska" cirkusar inte har så många skäggiga damer, men det har ju förekommit en och annan göbbe med mer eller mindre påtagliga defekter som får publiken att skratta. Trots att jag har en bonneuppfostran och att traktorer är mer förekommande än bilar så har jag lärt mig att man inte skrattar åt andras misär.
Och djuren då? Jordbruksverket har nyligen stiftat lagar som säger att en hund inte får vara ensam mer än 6 timmar i sträck per dag och en katt ska ha mänskligt umgänge minst 3x20 min per dag. Men att en elefant åker runt i en husvagn 365 dagar per år är inga problem. Det förstår ju varje svenne att det är hälsosamt och fullt naturligt.
Sen har jag aldrig fattat grejen med cirkusdirektörer. Feta och svettiga gubbar som klätt sig i någon slags maskeraddräkt som får deras torso att se ännu mer aptitsänkande ut. Hade det inte varit för att även direktörerna tillhör trailor-trashet och att det är fysiskt omöjligt för vagnar att ha källare så tror jag att man hade kunnat hitta både en och två familjer á la Amstetten i deras inventarier.
Titta på killen ovan. Råder det några som helst tvivel på att han är ett resultat av Tjernobyl?
Stort plus för frisyren.
Stort plus för frisyren.
Som om inte min spysmak vore nog så börjar min hjärna frenetiskt att förpestas när tankarna flyter in på clowner. Det är ondskefulla varelser som aldrig någonsin varit roliga och som ser ut riktiga praktexempel på psyksjuka seriemördare. Filmen "DET" var nog inte så fel ute skulle jag tro.
This is just the walk before the run.
and i'm out.
Skrivkramp
I skrivande stund sitter jag med ett glas vin i handen och har börjat skriva på ungefär 47 olika slags blogginlägg, men texten flyter liksom inte. Jag känner mig inte djup och irriterad. Snarare glad och lättsam. So here is what we do. Jag låter fingrarna leka med tangenterna så får vi se vart vi hamnar.
Kan ju köra någon slags resumé av den gångna helgen. Torsdagen bjöd på en mindre mängd öl hos min morbror, skulle upp och jobba dagen därpå. På fredagen så utfördes allmänna påsktraditioner. Gick ut i skogen och korsfäste allt jag kom över. En och annan groda, fågel och harunge fick smaka på korsfästning. Även ett rådjurskid strök med. Det var helt perfekt väder, eftersom solen gassade och svettpärlorna rann utmed deras utsatta kroppar. Religion är verkligen helt underbart vackert. Speciellt om någon måste dö för sin tro.
Resten av helgen har spenderats i suktandets tecken. Alla har varit fulla och lyckliga och jag har bara jobbat. Trots att det var en kort-helg så har jag uthärdat 30 timmar på tre dagar. Om man skulle ta och bli arbetslös istället tro. Under gårdagen gick jag runt och stoltserade att jag skulle dricka som om det var det sista jag gjorde på kvällen. Men vad fan händer? Hade några polare hemma och strax efter 12 så hissade jag vit flagga. Jag var så trött så att jag höll på att avlida.
Vaknade dagen till ära med ett gigantiskt morgonstånd. Åtminstone mentalt för det var jävligt skönt att var ledig. Tog en promenad med hundarna, städade och pillade i trädgården. *Gäsp* Sen så återställde jag balansen genom att ta mig ett glas rödvin och satte mig i solen med hundarna vid min sida. Pass på för nu säger jag det: hade hemskt jävla gärna suttit bredvid killen i London istället. Vilket åtgärdades med ytterligare några glas vin..
Imorgon är ännu en chans att misslyckas.
and i'm out.
Vad fan är det som händer!?
Insomnia. Klockan tickar. Saknad efter det som finns utom räckhåll. Kroppen värker. Jag vänder mig en, två och 45 gånger utan att ligga bekvämt. Hunden drömmer något och utstöter pipande ljud. Behöver jag kissa igen? Ja. Hör en bil köra förbi. Stressen att somna eftersom det snart är dags att stiga upp infinner sig. Det kryper i huden. Räknar får. Blundar så hårt så att ögonen tåras. Inget resultat. Precis när kroppen inte orkar kämpa längre faller jag i sömn, men vaknar strax därpå av ett ryck. Telefonen ringer. "-Hej, det är mamma. Tänkte bara säga att jag inte kommer hem. Jag ska sova över hos en kille!"
Error! Helt plötsligt ligger jag där klarvaken i sängen igen och undrar vad fan det var som hände. Känner en viss oro infinna sig. Vart är det mamma ska sova? Känner hon honom? Vart bor han? Vet hans föräldrar om detta?
Någonting är väldigt fel. Mammor sover inte borta. Mammor sover hemma i sin säng och väntar på att sina döttrar ska komma hem. För döttrar är sådana som sover borta. De festar hela nätterna, vilket gör att deras mammor ligger sömnlösa. Döttrar ringer och väcker sina mammor precis när de lyckats somna för att meddela att de inte avser komma hem. Döttrar sover hos främmande män/killar. Inte mammor. Nej, mammor bakar bullar och ler.
Jag vet inte riktigt vad jag håller på att förvandlas till och jag vet inte om jag gillar det. Men jag verkar ha utvecklat någon slags empati och medömkan för andra människor. Jag bryr mig om min omgivning lika mycket som jag bryr mig om mig själv. Det har kommit smygandes, men jag trodde aldrig att det skulle vara så påtagligt. Fan, jag dricker förmodligen alldeles för lite vin. Eller så har det med de nya p-pillrena att göra. De har preppat dem med så mycket östrogen att man luras till att bli mamma till sin egen mamma. Jag kanske skulle läst bipackssedeln lite noggrannare.
Det kändes betydligt bättre när mina 4 väckarklockor började gapa och skrika klockan 6. Att sedan få sätta mig i min underbara bil och känna T5:ans hormonstinna avelshingstar brumma under huven fick mig på andra tankar. Vägen helt och hållet för mig själv och med sommardäcken som ett frimärke mot asfalten. Det mina vänner, det är njutning.
...och du mamma! Nästa gång ska du vara hemma senast klockan 2. Jag kan inte ha dig springandes på stan hela nätterna. Det finns så mycket ont här i världen.
Jag tror på att göra världen säkrare för våra barn, men inte våra barnbarn, för jag tycker inte att våra barn ska ha sex.
and i'm out.
Error! Helt plötsligt ligger jag där klarvaken i sängen igen och undrar vad fan det var som hände. Känner en viss oro infinna sig. Vart är det mamma ska sova? Känner hon honom? Vart bor han? Vet hans föräldrar om detta?
Någonting är väldigt fel. Mammor sover inte borta. Mammor sover hemma i sin säng och väntar på att sina döttrar ska komma hem. För döttrar är sådana som sover borta. De festar hela nätterna, vilket gör att deras mammor ligger sömnlösa. Döttrar ringer och väcker sina mammor precis när de lyckats somna för att meddela att de inte avser komma hem. Döttrar sover hos främmande män/killar. Inte mammor. Nej, mammor bakar bullar och ler.
Jag vet inte riktigt vad jag håller på att förvandlas till och jag vet inte om jag gillar det. Men jag verkar ha utvecklat någon slags empati och medömkan för andra människor. Jag bryr mig om min omgivning lika mycket som jag bryr mig om mig själv. Det har kommit smygandes, men jag trodde aldrig att det skulle vara så påtagligt. Fan, jag dricker förmodligen alldeles för lite vin. Eller så har det med de nya p-pillrena att göra. De har preppat dem med så mycket östrogen att man luras till att bli mamma till sin egen mamma. Jag kanske skulle läst bipackssedeln lite noggrannare.
Det kändes betydligt bättre när mina 4 väckarklockor började gapa och skrika klockan 6. Att sedan få sätta mig i min underbara bil och känna T5:ans hormonstinna avelshingstar brumma under huven fick mig på andra tankar. Vägen helt och hållet för mig själv och med sommardäcken som ett frimärke mot asfalten. Det mina vänner, det är njutning.
...och du mamma! Nästa gång ska du vara hemma senast klockan 2. Jag kan inte ha dig springandes på stan hela nätterna. Det finns så mycket ont här i världen.
Jag tror på att göra världen säkrare för våra barn, men inte våra barnbarn, för jag tycker inte att våra barn ska ha sex.
and i'm out.
Förlåt
Kära blogg.
Det var längesedan vi tog oss ett ordentligt snack och var ärliga mot varandra. Jag vet att jag försummat dig genom att inte leverera bittra texter. Det handlar nog egentligen mest om att min välbehagsnivå varit ofantligt hög den gångna veckan. Du vet den där killen som jag nämnt några gånger, han med stort R eller i folkmun kallad London. Vi har spenderat lite kvalitétstid ihop. Visserligen kan jag vara en surmutta även i hans sällskap, men det kommer inte lika naturligt som vanligt. Jag ber om ursäkt för det och lovar att skärpa mig.
Han kom hit förra söndagen och umgicks lite med brorsan tills dess att jag knegat färdigt. Väl hemma så tog det inte många minuter innan första ölen knäcktes och i ärlighetens namn har jag nog inte varit nykter en minut sedan dess. Vi tycker nämligen mest om varandra när vi är fulla. Min gräns gick igår (lördag) när första ölen knäcktes vid 12 och den hade ett konstant flöde exakt hela dagen, ändå kändes det som om jag var spik nykter. Då hade man två val. Antigen dra i sig en 75:a vodka själv eller sluta dricka. Jag valde det senare alternativet då jag inte ville var onykter måndag morgon.
Hur som haver så var vi i Götet några dagar. Klämde in ett restaurangbesök med Frida och tvingade henne att visa bröstvårtan inne på Bryggeriet och dokumenterade givetvis det. Lägger in det på Facebook om intresse finnes. Sen på onsdagen så åkte vi ner till Växjö och träffade hans familj. Det är alltid lika underbart att bli synad som om man var ett stycke kött, men jag tycker att det flöt på riktigt väl. Man får ju vara lite manipulativ så att folk tycker om en.
Sen var vi ute och assisterade med lite målning vid hans brors nya hus. Då tyckte R att han skulle ta fram sina pyromantalanger och elda upp skräp från bygget. Sekunden efter att han stått och berömt sin eld och dess imponerande rökpelare, som var helt svart, hördes sirener. Helt plötsligt stod två brandbilar och 8 brandmän på gårdsplanen. Den bästa detaljen är att det var hans brors kollegor eftersom han också är brandman. Kanske blir en och annan pik som påföljd.
Efter en intensiv och kroppsförtärande vecka så hann jag med tåget från Halmstad till GBG med 5 minuters marginal. Nu funderar jag ganska starkt på att trycka i mig en karta antabus och gå ut och springa, så att man är på banan igen. Fast risken är ju ganska stor att det blir ryggläge och en feeet pizza i eftermiddag.
Sådär ja, då har man fått sin manliga ranson och har några veckors torka framför sig. Det är väl underbart med distansförhållande. Speciellt telefonräkningsbiten. Men vafan, vet man vad man vill ha så är det bara att härda ut. Det finns nog med folk som nöjer sig med skit bara för att det är enkelt och nära. Men smakar det så kostar det.
...och du bloggen. Jag har fått en ny mobiltelefon också, den gamla var lite trist eftersom den hunnit bli 2 månader gammal..
and i'm out.
Det var längesedan vi tog oss ett ordentligt snack och var ärliga mot varandra. Jag vet att jag försummat dig genom att inte leverera bittra texter. Det handlar nog egentligen mest om att min välbehagsnivå varit ofantligt hög den gångna veckan. Du vet den där killen som jag nämnt några gånger, han med stort R eller i folkmun kallad London. Vi har spenderat lite kvalitétstid ihop. Visserligen kan jag vara en surmutta även i hans sällskap, men det kommer inte lika naturligt som vanligt. Jag ber om ursäkt för det och lovar att skärpa mig.
Han kom hit förra söndagen och umgicks lite med brorsan tills dess att jag knegat färdigt. Väl hemma så tog det inte många minuter innan första ölen knäcktes och i ärlighetens namn har jag nog inte varit nykter en minut sedan dess. Vi tycker nämligen mest om varandra när vi är fulla. Min gräns gick igår (lördag) när första ölen knäcktes vid 12 och den hade ett konstant flöde exakt hela dagen, ändå kändes det som om jag var spik nykter. Då hade man två val. Antigen dra i sig en 75:a vodka själv eller sluta dricka. Jag valde det senare alternativet då jag inte ville var onykter måndag morgon.
Hur som haver så var vi i Götet några dagar. Klämde in ett restaurangbesök med Frida och tvingade henne att visa bröstvårtan inne på Bryggeriet och dokumenterade givetvis det. Lägger in det på Facebook om intresse finnes. Sen på onsdagen så åkte vi ner till Växjö och träffade hans familj. Det är alltid lika underbart att bli synad som om man var ett stycke kött, men jag tycker att det flöt på riktigt väl. Man får ju vara lite manipulativ så att folk tycker om en.
Sen var vi ute och assisterade med lite målning vid hans brors nya hus. Då tyckte R att han skulle ta fram sina pyromantalanger och elda upp skräp från bygget. Sekunden efter att han stått och berömt sin eld och dess imponerande rökpelare, som var helt svart, hördes sirener. Helt plötsligt stod två brandbilar och 8 brandmän på gårdsplanen. Den bästa detaljen är att det var hans brors kollegor eftersom han också är brandman. Kanske blir en och annan pik som påföljd.
Efter en intensiv och kroppsförtärande vecka så hann jag med tåget från Halmstad till GBG med 5 minuters marginal. Nu funderar jag ganska starkt på att trycka i mig en karta antabus och gå ut och springa, så att man är på banan igen. Fast risken är ju ganska stor att det blir ryggläge och en feeet pizza i eftermiddag.
Sådär ja, då har man fått sin manliga ranson och har några veckors torka framför sig. Det är väl underbart med distansförhållande. Speciellt telefonräkningsbiten. Men vafan, vet man vad man vill ha så är det bara att härda ut. Det finns nog med folk som nöjer sig med skit bara för att det är enkelt och nära. Men smakar det så kostar det.
...och du bloggen. Jag har fått en ny mobiltelefon också, den gamla var lite trist eftersom den hunnit bli 2 månader gammal..
and i'm out.
