Vad fan är det som händer!?

Insomnia. Klockan tickar. Saknad efter det som finns utom räckhåll. Kroppen värker. Jag vänder mig en, två och 45 gånger utan att ligga bekvämt. Hunden drömmer något och utstöter pipande ljud. Behöver jag kissa igen? Ja. Hör en bil köra förbi. Stressen att somna eftersom det snart är dags att stiga upp infinner sig. Det kryper i huden. Räknar får. Blundar så hårt så att ögonen tåras. Inget resultat. Precis när kroppen inte orkar kämpa längre faller jag i sömn, men vaknar strax därpå av ett ryck. Telefonen ringer. "-Hej, det är mamma. Tänkte bara säga att jag inte kommer hem. Jag ska sova över hos en kille!"

Error! Helt plötsligt ligger jag där klarvaken i sängen igen och undrar vad fan det var som hände. Känner en viss oro infinna sig. Vart är det mamma ska sova? Känner hon honom? Vart bor han? Vet hans föräldrar om detta?

Någonting är väldigt fel. Mammor sover inte borta. Mammor sover hemma i sin säng och väntar på att sina döttrar ska komma hem. För döttrar är sådana som sover borta. De festar hela nätterna, vilket gör att deras mammor ligger sömnlösa. Döttrar ringer och väcker sina mammor precis när de lyckats somna för att meddela att de inte avser komma hem. Döttrar sover hos främmande män/killar. Inte mammor. Nej, mammor bakar bullar och ler.

Jag vet inte riktigt vad jag håller på att förvandlas till och jag vet inte om jag gillar det. Men jag verkar ha utvecklat någon slags empati och medömkan för andra människor. Jag bryr mig om min omgivning lika mycket som jag bryr mig om mig själv. Det har kommit smygandes, men jag trodde aldrig att det skulle vara så påtagligt. Fan, jag dricker förmodligen alldeles för lite vin. Eller så har det med de nya p-pillrena att göra. De har preppat dem med så mycket östrogen att man luras till att bli mamma till sin egen mamma. Jag kanske skulle läst bipackssedeln lite noggrannare.

Det kändes betydligt bättre när mina 4 väckarklockor började gapa och skrika klockan 6. Att sedan få sätta mig i min underbara bil och känna T5:ans hormonstinna avelshingstar brumma under huven fick mig på andra tankar. Vägen helt och hållet för mig själv och med sommardäcken som ett frimärke mot asfalten. Det mina vänner, det är njutning.

...och du mamma! Nästa gång ska du vara hemma senast klockan 2. Jag kan inte ha dig springandes på stan hela nätterna. Det finns så mycket ont här i världen.




Jag tror på att göra världen säkrare för våra barn, men inte våra barnbarn, för jag tycker inte att våra barn ska ha sex.


and i'm out.





Kommentarer
Postat av: Anonym

"Vet hans föräldrar om detta? "



haha du är rolig du emilia =)

puss pett

2009-04-16 @ 22:22:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0