Svensk Synd

Det finns få debatter som berör och är så laddade som våld i hemmet. Detta som ska vara den tryggaste platsen i världen. Där man har sina nära och kära och där man är fri att vara sig själv, fullt ut. Åtminstone borde det vara så. Men det är inte allas verklighet.

Vi känner alla till de mänskliga fel och brister som finns i samhället. Det finns mycket gott, men det finns också oerhört mycket ont. Jag tror att vi alla är överens om att man inte får slå barn, det är inte så svårt att ta det ställningstagandet. Jag har dessutom lärt mig att man inte heller får slå kvinnor. Men det verkar ha fallit bort någonstans på vägen. Hur ska man annars kunna försvara repliken "Hon får skylla sig själv".

Jag förstår inte hur det hänger ihop. Hur kan ett offer "få skylla sig självt"? Ska utstötta och mobbade barn (och även vuxna för den delen) få skylla sig själva för att de inte gjorde något i ett tidigt stadie? Jo, men visst, mitt dumma helvete. Skulden har ju alltid varit lite förvriden. Fulla tjejer med utmanande kläder förtjänar en våldtäkt. Likväl som en kvinna som blivit sönderslagen av sitt livs kärlek, sin trygghet och sin äkta man, förtjänar det. Att hon råkar vara mammaledig och därmed inte har någon ekonomi att tala om har ingen betydelse. Hon får skylla sig själv. Hennes vänner vänder blicken åt ett annat håll för att slippa ta ställning. Men hon får skylla sig själv, för hon gick inte.



Första reaktionen är självklart att man borde lämna den person som utdelar slagen. Men det är att ta en jävla genväg. För det är inte så enkelt. Psykologin har lite för mycket att säga till om. Oftast handlar det om månader av förtryck innan våldet inleds. Men ni kanske tycker att rökare förtjänar lungcancer, alkoholister förtjänar leversjukdomar och fortkörare förtjänar att köra ihjäl sig. De får skylla sig själva helt enkelt.

Säger man till en människa tillräckligt många gånger att hon är värdelös så kommer hon tro på det. När sedan första misshandeln ägt rum kommer kvinnan troligtvis berätta detta för sina vänner. Väljer hon efter det att gå tillbaka till sin partner kommer förmodligen vännerna ta avstånd och lägga skulden på henne. Vilket leder till att bandet till misshandlaren blir ännu starkare eftersom hon blivit socialt isolerad.

Har ni någonsin sett en ägare ge sin hund stryk? Rädslan hos hunden, den låga kroppshållningen och svansen mellan benen. Så fort ägaren kallar på hunden med en len röst igen kommer hunden att vara sin ägare till lags en lång tid. Den glädje och den lättnad som hunden utstrålar går inte att undkomma. Naturen kanske har en del att säga till om trots allt.

Jag har aldrig personligen mottagit några smällar (även om det stundtals varit befogat) av en pojkvän, men jag har hjälpt en nära vän och ung flicka komma ur ett sådant förhållande. Jag vet hur det känns i hjärtat när ens vän återvänder till den personen som slagit. Jag minns mycket väl frustrationen, ilskan och viljan att ge upp. Men lik förbannat kämpade jag för henne. Hon grät i min famn, hon riktade sina aggressioner mot mig och även jag fick smaka på hennes killes vrede. Det var ingen dålig bula jag gick runt med efter att ha blivit inputtad i en vägg och legat som en pöl på golvet.

Men känslan av att sitta med henne när hon gjorde sin anmälan hos polisen slår väldigt mycket. Det gör det värt engagemanget. Att han senare dömdes för misshandel var en hämnd som smakade ytterst sött.

Om ni ska döma någon, så se för helvete till att döma förövaren, inte offret. Annars kan ni lika gärna hålla bruden medans killen slår.  

Som man bäddar får man ligga. Right?

and i'm out.