London 3.0
Jag avser slopa alla befogade ursäkter gällande min bristfälliga uppdatering av rådande blogg och helt enkelt köra på som vanligt. Något som fungerar bra rent generellt i mitt liv.
Tisdag förmiddag och jag har relativt nyligen gått upp ur sängen med motiveringen att jag var ute och smakade på världen i helgen. Skulle passa in att påstå att jetlagen sitter i fortfarande, men med en tidsskillnad på -1h så känns det lite väl dramatiskt. Helgen spenderades nämligen i London.
Hämtades upp på Heathrow på fredag morgon och åkte till Raffes place, som förövrigt var jävligt fräscht. Några oskyldiga glas bubbel på takterassen och en powernap som blev lite längre än planerat för min del. Efter det gick vi och slängde i oss lite käk för att sedan dricka några kalla på taket i sällskap med hans polare och gitarren.
Man blir ju nästan religiös av att till och med London hade högsommarvärme hela helgen. Eftersom mitt extremt goda pigment ville ha sin ranson av sol så drack vi bubbel och glassade hela dagen. Då man tar varje tillfälle som ges att flasha brösten satt jag i bara BHn när en av killarna sa att "Emilia, du är inte i Sverige nu". "Nej, sa jag. Då hade jag inte haft någon BH på mig", varpå en tredje inflikade att "Emilia, du är i Sverige".
På lördagskvällen bjöds det på överraskning i form av ett besök på champagnebaren Vertigo42, ett höghus med utsikt över hela staden. Helt i min smak. Vakterna måste trott (läs förstått) att vi var dumma i huvudet som stannade och tog ca 493 bilder på vägen ut. Därefter blev det lite nattklubb och Emilia var givetvis tvungen att ha långa diskussioner med vakterna. Oss kollegor emellan liksom. Sen att de tittade ytterst skeptiskt på min kroppshydda när jag berättade att jag var ordningsvakt kan vi ju tala tyst om.
Söndagsångesten lyste med sin frånvaro när vi åkte in till Tower Bridge och drack några öl och bara kände oss allmänt nöjda. Hann även med en sväng in till Convent Garden. Solen och sällskapet var en fin krydda till ölen. Och ja, jag kan väl efter lite övertalning erkänna att London inte är så dumt ändå.
Hmm... Undra vad man ska önska sig när man har allt?
and i'm out.
Tisdag förmiddag och jag har relativt nyligen gått upp ur sängen med motiveringen att jag var ute och smakade på världen i helgen. Skulle passa in att påstå att jetlagen sitter i fortfarande, men med en tidsskillnad på -1h så känns det lite väl dramatiskt. Helgen spenderades nämligen i London.
Hämtades upp på Heathrow på fredag morgon och åkte till Raffes place, som förövrigt var jävligt fräscht. Några oskyldiga glas bubbel på takterassen och en powernap som blev lite längre än planerat för min del. Efter det gick vi och slängde i oss lite käk för att sedan dricka några kalla på taket i sällskap med hans polare och gitarren.
Man blir ju nästan religiös av att till och med London hade högsommarvärme hela helgen. Eftersom mitt extremt goda pigment ville ha sin ranson av sol så drack vi bubbel och glassade hela dagen. Då man tar varje tillfälle som ges att flasha brösten satt jag i bara BHn när en av killarna sa att "Emilia, du är inte i Sverige nu". "Nej, sa jag. Då hade jag inte haft någon BH på mig", varpå en tredje inflikade att "Emilia, du är i Sverige".
På lördagskvällen bjöds det på överraskning i form av ett besök på champagnebaren Vertigo42, ett höghus med utsikt över hela staden. Helt i min smak. Vakterna måste trott (läs förstått) att vi var dumma i huvudet som stannade och tog ca 493 bilder på vägen ut. Därefter blev det lite nattklubb och Emilia var givetvis tvungen att ha långa diskussioner med vakterna. Oss kollegor emellan liksom. Sen att de tittade ytterst skeptiskt på min kroppshydda när jag berättade att jag var ordningsvakt kan vi ju tala tyst om.
Söndagsångesten lyste med sin frånvaro när vi åkte in till Tower Bridge och drack några öl och bara kände oss allmänt nöjda. Hann även med en sväng in till Convent Garden. Solen och sällskapet var en fin krydda till ölen. Och ja, jag kan väl efter lite övertalning erkänna att London inte är så dumt ändå.
Hmm... Undra vad man ska önska sig när man har allt?
and i'm out.
Kommentarer
Postat av: Yvonne Sjöbol
Självklart att det skall fortsätta så. You have come a long way baby.
Detta är vad man kan önska sin dotter. Proud of you.
Trackback
